Forskningsprogrammet UserAge ska öka förståelsen för hur brukare kan bidra i olika steg i forskningsprocessen. Brukarmedverkan har blivit en viktig del av många forskningsprojekt. Inom Userage studerar forskare brukarmedverkan för att öka kunskapen om möjligheter och utmaningar med att involvera kunskapsanvändare i forskning om åldrande och hälsa.  UserAge koordineras av forskningscentret CASE vid

https://www.case.lu.se/userage - 2025-04-25

Flytta eller bo kvar – vilken betydelse har bostaden för aktivt och hälsosamt åldrande? Forskningsprogrammet RELOC-AGE syftar till att ge en större förståelse för vad som avgör hur människor väljer att bo när de åldras. RELOC-AGE ska ge ny kunskap om vad bostaden och flyttningar har för betydelse för aktivt och hälsosamt åldrande. Programmet syftar även till att ta fram en webbaserad tjänst som sk

https://www.case.lu.se/reloc-age - 2025-04-25

Vi som forskare är oerhört glada och stolta över det stora engagemang de som deltar i projektet visar. Den höga svarsfrekvensen vid uppföljningarna 2022 och 2024 är ett tydligt bevis på att projektet uppfattas som viktigt och relevant. Vi ser nu fram emot att få analysera insamlade data, som ger oss en unik möjlighet att följa hur personer över 55 år resonerar kring att byta bostad och eventuellt

https://www.case.lu.se/relocage - 2025-04-25

CASE är en stark forskningsmiljö vid Lunds universitet. Stödjande miljöer för en åldrande befolkning står i centrum för forskningen. Brukarmedverkan är ett viktigt inslag i alla forskningsprojekt. Foto: Johan Bävman Forskningscentrumet CASE samlar forskare från juridiska, medicinska och samhällsvetenskapliga fakulteten samt Lunds tekniska högskola (LTH). CASE utvecklar och testar en bred arsenal a

https://www.case.lu.se/forskning-vid-case - 2025-04-25

Stödjande miljöer för den åldrande befolkningen står i fokus för all forskning. Den tvärvetenskapliga forskningen studerar exempelvis människors möjlighet till aktivitet, delaktighet, mobilitet och hälsa. (Photo by Abi Howard on Unsplash)Du hittar en lista över alla forskningsprojekt på Lunds universitets forskningsportal LUCRIS. Se forskningsprojekt vid CASE i Lunds universitets forskningsportalS

https://www.case.lu.se/forskning-vid-case/forskningsprojekt - 2025-04-25

Gå med i Intressentpoolen Är du intresserad av forskning inom åldrande och hälsa? Gå med i Intressentpoolen, så får du vårt nyhetsbrev och inbjudningar till våra aktiviteter! Sociala rättigheter och boende för den åldrande befolkningen Samverkan kring centrala samhällsutmaningar. Här genomför CASE:s forskare flera projekt Missade du senaste CASE-dagen? Se föreläsningarna och panelsamtal här! Uppda

https://www.case.lu.se/case - 2025-04-25

Stöd för seminarier Utlysningen för vårterminen 2025 är nu öppen! Forskningsstöd Utlysningen för vårterminen 2025 är nu öppen! Vinnarna av CFE:s uppsatspris 2024! Läs om utmärkelserna till Calam Gallacher Roig och Ida Welén här. Senaste blogginläggen 2025-03-13 Flexiblare finansregler med tveksam effekt Många EU-länder kämpar med svaga offentliga finanser och i stora euroländer som Frankrike och I

https://www.cfe.lu.se/startsida - 2025-04-25

Ska klinisk bedömning i arbetet med ny hälsoteknik koordineras mellan EU:s medlemsländer? För att underlätta beslutsfattande om ny teknik inom hälso- och sjukvården har kommissionen lagt fram ett förslag om ett forskningsbaserat verktyg (HTA). Verktyget är tänkt att användas för en rad läkemedel och viss medicinsk utrustning och syftar till att utvärdera en viss teknik i jämförelse med en annan. F

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/vard-och-omsorg/halsoteknik - 2025-04-25

Ska gränsöverskridande patienträttigheter utökas inom EU, genom att bland annat tillgängliggöra e-journaler och e-recept för medborgare var de än befinner sig i unionen? De senaste åren har digitala verktyg och digitalt informationsutbyte blivit vanligare inom hälsovården. EU-kommissionen har lagt fram ett förslag om att förbättra och utöka användningen av elektroniska recept och journaler samt at

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/vard-och-omsorg/e-halsa - 2025-04-25

Ska hänsyn till ungdomsarbetslöshet, flyktingmottagande och miljöarbete tas i beräkning när EU-länderna omfördelar medel för att minska de socioekonomiska klyftorna mellan olika regioner inom unionen? I EU:s långtidsbudget omfördelas ca 350 miljarder euro för att minska socioekonomiska skillnader mellan medlemsländerna. Hittills har tilldelning av medel primärt byggt på ekonomiska behov och beräkn

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/levande-landsbygd-och-regionalt-stod - 2025-04-25

Ska medlemsländernas bidrag till EU:s långtidsbudget öka? EU-kommissionen har lagt fram ett förslag till långtidsbudget som ska gälla år 2021–2027. Budgeten uppgår till 1 135 miljarder euro. Detta motsvarar 1,11 procent av EU-ländernas bruttonationalinkomst, jämfört med 1,03 procent under innevarande period. Storleksökningen motiveras bl a av att Storbritannien är på väg att lämna EU, ett ökat beh

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/ekonomi/budgetstorlek - 2025-04-25

Ska euroländerna fördjupa sitt samarbete genom att inrätta en europeisk valutafond? Den Europeiska Stabilitetsmekanismen (ESM) är ett ekonomiskt stödprogram för finansiella svårigheter inom euroområdet. Kommissionen har väckt ett förslag om att vidareutveckla ESM, genom skapandet av en Europeisk valutafond (EMF), som föreslås fungera som en säkerhetsmekanism till den EU-gemensamma resolutionsfonde

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/ekonomi/krisstod - 2025-04-25

Ska företag inom EU kunna tillämpa en gemensam skattebas vid beräkningen av sina skattepliktiga vinster? Med 28 olika uppsättningar av nationella skatteregler, som företag ska ta hänsyn till, försvåras möjligheterna till insyn och transparens. Kommissionen har därför lagt fram ett tudelat förslag för bolagsskatt: dels en revidering av den gemensamma bolagsskattebasen, dels en påbyggande gemensam k

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/ekonomi/skattebas-foretag - 2025-04-25

Ska EU:s medlemsländer skapa en mer rättvis beskattning av företag som säljer digitala tjänster? Idag är den effektiva skattesatsen för digitala företag (som t ex Google och Uber) betydligt lägre än skattesatsen för traditionella företag. Kommissionen har lagt fram två förslag som ska leda till en rättvisare beskattning av digitala verksamheter inom EU. Förslagen innebär att vinster ska registrera

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/ekonomi/digital-skatt - 2025-04-25

Ska kapitaltäckningsreglerna för banker ändras för att förhindra att institut ökar sin skuldsättningsgrad i alltför hög grad? De senaste åren har EU-länderna förändrat regelverket för finansiella tjänster för att öka motståndskraften hos kreditinstitut och värdepappersföretag som är verksamma i EU:s finansiella sektor. I takt med att de internationella regelverken på området utvecklas, anpassas oc

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/ekonomi/kapitalkrav-banker - 2025-04-25

Ska administrationen kring EU:s finansiella regler förenklas? Kommissionen har lagt fram ett förslag som syftar till att förenkla EU:s finansiella regler och göra administrationen kring dessa regler mer flexibel. Dessa regler anger hur den gemensamma EU-budgeten får användas och ska säkerställa att budgetmedel går till rätt ändamål på ett effektivt sätt. Det nya förslaget syftar bl a till att före

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/ekonomi/finansiellt-regelverk - 2025-04-25

Ska EU-länderna gemensamt skärpa reglerna för mellanhänder som bland annat handlar med aktier och obligationer? Centrala motparter (Central clearing counterparties) är organisationer som agerar mellanhand för två parter i en transaktion av obligationer, aktier eller derivat. Dessa mellanhänder hanterar betydande risker för banker, andra finansiella motparter och företag. Inom EU saknas harmonisera

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/ekonomi/risktillgangar - 2025-04-25

Ska EU:s bankunion innehålla en gemensam insättningsgaranti vid bankinlåning? Inom ramen för bankunionen har EU-kommissionen lagt fram ett förslag om ett europeiskt insättningsgarantisystem för bankinlåning. Systemet syftar till att minska sårbarheten och förhindra panikuttag och en potentiell dominoeffekt om en bank får ekonomiska problem. Tanken är att systemet ska fungera parallellt med natione

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/ekonomi/bankinlaning - 2025-04-25

Ska EU:s medlemsländer anpassa regelverket för bankräddning till den nya internationella standarden? Som ett steg i översynen av EU:s bankkrislagstiftning har EU-kommissionen bland annat föreslagit ändringar av den gemensamma bankräddningsmekanismen. Förslaget syftar till att säkerställa att finansinstitut i ekonomiska svårigheter kan räddas eller omstruktureras utan att skattemedel inte används o

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/ekonomi/nodstallda-banker - 2025-04-25

Ska de nationella konkurrensmyndigheterna i EU få mer likartade befogenheter och bättre resurser för att upptäcka t ex karteller? En stor och viktig del av regelverket för EU:s inre marknad är den gemensamma konkurrenslagstiftningen. I tillämpningen och tillsynen av reglerna samverkar nationella konkurrensmyndigheter och kommissionen. Emellertid sker årligen både prisökningar och pengaförluster so

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/ekonomi/konkurrens - 2025-04-25